I december publicerades slutrapporten från projekt Särimner på PTS hemsida. Pilotprojektet kretsar kring att etablera ett antal noder, s.k. Särimnernoder som levererar samma innehåll till besökare. Noderna är tänkta att fungera autonomt, så att det alltid finns en nod som svarar, även vid stora mängder anrop. Projektet har visat sig vara effektivt vid händelser som leder till stor uppmärksamhet från medborgare, som innebär akut hotbild för medborgare på viss plats och vid tillgänglighetsattacker på vissa webbsidor av företag, organisation eller annat land. Vid fysiska avbrott på infrastrukturen t.ex. vid större olycka eller krig fungerar lösningen dock inte fullt ut.
Av projektrapporten framgår att det optimala vore om lokala mötesplatser kunde skapas för trafik i visst geografiskt område. Operatörernas trafik skulle då passera mötesplatsen, och trafik till samhällsviktiga tjänster skulle relativt enkelt kunna termineras vid noden. En målbild bör vara 3-5 mötesplatser per kommun (eller annat likvärdigt stort geografiskt område). Mindre närliggande kommuner kan gå samman och dela på dessa mötesplatser, men i glest befolkade områden så bör man ändå eftersträva att inte ha allt för glest mellan mötesplatserna. Alla tillhandahållare av samhällsviktiga tjänster måste på ett relativt enkelt sätt kunna få motsvarande redundans och robusthet, och därmed inte bara de som råkar ligga i närheten av regionens centralort.
Nu vill det till att man säkerställer finansiering och huvudman för en fortsättning av detta så att pilotprojektet inte bara blir ett slag i luften.
Andreas Dahlqvist, Jurist
